BKF:s ståndpunkt i den pågående statliga utredningen om bakgrundskontroller

Sverige står inför ett avgörande skede för hur vi ska balansera säkerhet och integritet. I dag råder otydlighet kring rätten att behandla personuppgifter och brist på reglerad tillgång till nödvändig information. Tillsammans gör det att både företag, myndigheter och kommuner riskerar att stå utan verktyg för att förebygga infiltration, oegentligheter och brottslighet.

En efterlängtad utredning

Vi i Bakgrundskontrollföretagen (BKF) välkomnar regeringens initiativ att tillsätta utredningen Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller (Dir. 2025:83). Det är ett viktigt steg mot att skapa tydlighet och rättssäkerhet för både uppdragsgivare, verksamheter och branschen som helhet.

BKF ser fram emot att bidra konstruktivt i det fortsatta arbetet och understryker vikten av att branschens erfarenheter och perspektiv tas tillvara i utredningen. Vår målsättning är tydlig: ett modernt, rättssäkert och proportionerligt regelverk som möjliggör trygga beslut och stärker tilliten i samhället.

” BKF representerar den samlade kunskapen om hur säkerhet och integritet kan förenas i praktiken. Vi vill vara en aktiv partner till regeringen och utredningen i arbetet med ett modernt och rättssäkert regelverk”
– Johan Söderström, ordförande, Bakgrundskontrollföretagen

BKF:s ståndpunkt i korthet

  • Sverige saknar ett samlat, tydligt och rättssäkert regelverk för bakgrundskontroller
  • Oklara regler och brist på reglerad information försvårar arbetet
  • Vi välkomnar utredningen och ser fram emot en effektiv hantering
  • BKF fyller en viktig samhällsfunktion genom att skydda både säkerhet och integritet
  • Vår uppförandekod ger den struktur och precision som krävs för ett modernt system

Bakgrund och kontext

Det svenska samhället står inför växande säkerhetsutmaningar. Organiserad brottslighet, otillbörlig påverkan och främmande makts försök till infiltration påverkar både företag, myndigheter och samhällsviktig verksamhet. Samtidigt förväntas arbetsgivare och verksamheter ta ett allt större ansvar för att skydda sina organisationer och medarbetare.

Bakgrundskontroller har blivit ett av de viktigaste verktygen för att förebygga risker, men lagstiftningen har inte hängt med. Idag råder osäkerhet kring vad som är tillåtet, särskilt när det gäller hantering av uppgifter om lagöverträdelser. Det skapar rättsliga gråzoner som hämmar både trygghetsarbetet och individens skydd mot felaktig behandling.

När regeringen nu har tillsatt utredningen Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller, ledd av Integritetsskyddsmyndighetens (IMY) generaldirektör Eric Lejonram, är det ett viktigt steg framåt. Utredningen ska skapa tydlighet, balans och rättssäkerhet, något som vi i bransch efterfrågat länge.

BKF representerar de företag som professionellt utför bakgrundskontroller i Sverige. Våra medlemmar genomför årligen tusentals kontroller för både offentlig och privat sektor, med strikta krav på integritetsskydd, proportionalitet och dataskydd. Vi ser det som vår uppgift att bidra med kunskap och konkreta lösningar.

Branschens uppförandekod – vägen mot ansvar och kvalitet

För att ytterligare stärka förtroendet för branschen utvecklar vi just nu en uppförandekod för bakgrundskontroller tillsammans med ett oberoende tillsynsorgan som vi avser att låta ackreditera hos IMY. Koden följer GDPR och ska fungera som branschens egen kvalitets- och integritetsstandard. Den anger när och hur bakgrundskontroller får genomföras, hur relevansbedömningar ska göras, hur uppgifter ska hanteras och gallras, samt hur transparens för den enskilde ska säkerställas.

Bakgrundskontrollföretagen fyller idag en viktig samhällsfunktion. Vi hanterar stora mängder, ofta känslig information, men gör det systematiskt och med tydliga bedömningar av vad som faktiskt är relevant att rapportera till våra uppdragsgivare. Genom den processen skyddas inte bara verksamheter utan även individens integritet.

Vår ambition är att uppförandekoden blir ett praktiskt verktyg för både företag och myndigheter, en modell för ansvarstagande självreglering. Den kompletterar lagstiftningen genom att snabbt kunna anpassas till teknik, praxis och nya riskmönster. Genom IMY:s ackreditering får samhället trygghet i att branschen står under tillsyn, samtidigt som det visar att vi tar ett aktivt ansvar för att värna både säkerheten och individens rättigheter.

Akut behov av reglerad tillgång till information

För att kunna göra välgrundade, rättssäkra och proportionerliga bakgrundskontroller krävs tillgång till relevant information. Efter Högsta domstolens beslut att begränsa utlämningen av domar till privata databaser har tillgången till rättsdata försämrats. Företag, kommuner och myndigheter har därmed förlorat ett verktyg för att identifiera risker vid rekrytering, upphandling och samverkan. Även om rättsdatabaserna varit ett effektivt verktyg har de inneburit integritetsrisker till följd av avsaknaden av krav på informationssäkerhet och gallringsrutiner. Alternativet att manuellt kontakta ett 70-tal domstolar utgör en växande arbetsbelastning för myndigheterna och dess handläggare och innebär även växande integritetsrisker kopplat till manuell hantering. Alternativet att använda belastningsregisterutdrag är inte heller tillräckligt, då utdragen saknar den kontext som krävs för att bedöma relevans för det aktuella ändamålet och innebär integritetsrisker i form av att lämpliga individer som förekommer i belastningsregisterutdrag riskerar att diskvalificeras och därmed begränsas på arbetsmarknaden.

Att ersätta strukturerade bakgrundskontroller med belastningsregisterutdrag är inte ett tillräckligt alternativ, då utdragen ger en begränsad och ofta missvisande bild av en individs lämplighet och saknar den kontext som krävs för att bedöma risker på ett rättssäkert sätt.

Men problemet är bredare än rättsdata. För att Sverige ska ha ett modernt system för bakgrundskontroller behövs tillgång till relevant myndighetsinformation i stort från exempelvis Skatteverket, Kronofogden och Transportstyrelsen. Här behövs en rättssäker och samordnad informationsförsörjning som innebär att aktörer med legitima intressen ges reglared direktåtkomst till relevanta uppgifter.

Utredningen bör skyndsamt lägga fram delbetänkande som möjliggör en reglerad direktåtkomst till myndighetsregister för auktoriserade aktörer.

Utredningens inriktning och behovet av fortsatt dialog

Vi välkomnar regeringens utredning och ser den som en möjlighet att bygga ett modernt, rättssäkert och balanserat system. Utredningens uppdrag är brett och vi bedömer att det redan omfattar frågan om tillgång till information mellan myndigheter och näringsliv.

För att utredningen ska nå sitt syfte krävs att regleringen skiljer mellan olika typer av bakgrundskontroller. Bakgrundskontroller kan inte regleras med en generell modell. Att granska en anställd eller en underleverantör ställer olika krav på proportionalitet, integritet och ansvar. Samtidigt råder fortfarande oklarhet kring hur begreppet bakgrundskontroll ska förstås och tillämpas i praktiken.

Vår uppförandekod ger det ramverk som saknas: tydligt, tillämpbart och redan förankrat i verkligheten. Ett sådant ramverk stärker inte bara förtroendet för branschen utan bidrar också till Sveriges förmåga att motverka brott, korruption och otillbörlig påverkan.

Vårt fokus är att bidra konstruktivt inom ramen för den pågående utredningen. Vi vill se en nära dialog där branschens praktiska erfarenheter kan användas som underlag för lagförslag som både fungerar i verkligheten och stärker förtroendet för hela systemet.

BKF:s rekommendationer till regering och utredning

  • Involvera branschen som sakkunnig partner i arbetet
  • Påskynda utredningen och redovisa delresultat som ger snabb tydlighet
  • Säkerställ reglerad och rättssäker tillgång till nödvändig information
  • Använd BKF:s uppförandekod som modell för framtida reglering
  • Differentiera regleringen mellan olika typer av bakgrundskontroller

Avslutning – balans mellan säkerhet och integritet

Sverige behöver ett regelverk som både skyddar individens rättigheter och stärker samhällets motståndskraft. Möjligheten att genomföra rättssäkra bakgrundskontroller är inte en detaljfråga, det är en förutsättning för att vi ska kunna bygga tillit, förebygga brott och upprätthålla demokratiska värden.

Vi i Bakgrundskontrollföretagen står redo att bidra. Vi vill vara en konstruktiv partner till regeringen, utredningen och myndigheterna för att utforma ett modernt, ändamålsenligt och balanserat regelverk. Med rätt tillgång till information, tydliga ramar och gemensamt ansvar kan Sverige bli ett föredöme i hur man förenar säkerhet och integritet i praktiken.

Bakgrundskontrollföretagen

November 2025